Är väl bara jag som lyckas få blodförgiftning i stortån... Av lite skavsår :p

Fortfarande rökfri... Utmaningarna fortsätter men jag vägrar röka aaaoommm.

Kvällen spenderades på Sagateatern på gig efter lillan åkt till pappa över helgen.

Fullmåne fortfarande!
Läk min tå!

Spyr bara av antibiotikan huu!

Men lycklig är jag ändå lustigt nog hihi <3

Fördelen med att man fått egentid att arbeta på sig själv och läka gör att man inte riskerar att dra med sig något gammalt in i ett nytt förhållande.

Ibland dock så kniper det till i hjärtsidan el man känner aningen av en kall kår i nacken när man får backflasher av vad man utsattes för innan av exet.

9 gånger av 10 sker inte detta när man är med sin nuvarande pojkvän.

Men det har hänt en gång och det gäller en och samma slags situation. Jag valde dock att hålla tyst om det,

Mitt ex och ett av alla hundratals illa beteenden han utsatte mig för var "att vänta" ett som han använde sig av mycket regelbundet och började med mycket tidigt i förhållandet. Han har aldrig respekterat min tid.  Han har nästan inte jobbat ngt i sitt liv och var arbetslös när vi var ihop så han drog mest omkring.

Jag vet inte hur många timmar veckor ja till och med månader jag väntat på den människan. Och nu efteråt ser jag att jag tillät det. Så jag hade mig själv att skylla. Med det sagt betyder inte det att det han gjorde var i närheten av ok.

Som sagt hundratals (och då överdriver jag inte tyvärr) gånger fick han mig att vänta, aldrig mindre än tre timmar. Ja inte bara på att han skulle komma utan på att han skulle ta vårat förhållande seriöst, på att han skulle ge något tillbaka, på att han skulle släppa mig in i hans liv, på att han skulle överhuvudtaget prata framtid....

På alla hjärtans dag... Fem minuter ja prick fem minuter innan vi skulle mötas upp på stället där jag bokat bord under en konsert och champagne väntade, personalen var några gamla arbetskollegor så det hade hjälpt mig att fixa till. Ja han visste att det var något avancerat som väntade jag kände mig tvungen att berätta det innan eftersom han hade tendens att komma för sent. Nåja fem minuter innan vi skulle träffas, jag var nästan framme vid mötesplatsen. Ja då smsar han...inte ringer..." kommer inte tyvärr, något kom upp". Jag ringer upp... som vanligt svarar han "ALDRIG" utan smsar tillbaka till mig en timme senare.arg för att jag försökt att nå honom (man kan gå crazy för mindre men så gjorde han ofta, skiftade över skuld. Han kommer för sent...på något sätt blir det mitt fel)..han smsar kort "kommer så fort jag kan det kanske blir idag".

Vad hade hänt.INGENTING faktiskt. som vanligt. Han kom 6 timmar senare....inga blommor inga presenter. Sådant gav han mig aldrig. Jag hade köpt blommor choklad och presenter till honom  dock. Han sa "jag ser att du köpt presenter, jag tyckte att det var present nog att jag kom"

Så sån var han . Och detta godkände jag...efter lång tids psykisk nedtryckning och invalidering såklart. Förhållandet var som en droppande kran från första början. Han skällde faktiskt rätt ofta på mig för att jag var för snäll och att jag gav för mycket...samtidigt som han sa att jag var hemsk flickvän för jag ville säkert ha något tillbaka.  

Så det jag vill komma fram till. Efter detta har jag haft jättesvårt med folk som ödslar min tid. Vare sig det är pojkvänner eller vänner el arbete. Jag känner mig kränkt av att sitta och vänta på människor. Vänta på engagemang, på att de ska komma i tid, på att de luddigt säger att de ska komma över någon gång. Exet gjorde mig allergisk mot sådant här. Däremot så visar jag inte det illa på något sätt. Jag kan säga ifrån om det går för långt. Men jag sätter mig ner och bearbetar känslan så gott jag kan själv.

Jag vet vad den beror på och jag vet att det inte är MITT fel.

Jag tycker det är skönt att jag lyckats arbeta bort trauman från det mesta av exet.

Det är att likna vid om någon utnyttjat en på något annat sett tex om det varit sexuellt då hade man ju haft problem med sexuella situationer på olika sätt.

Nu är det känslan av att "vänta". Vänta på andra, vänta på engagemang, commitment, validering på att jag är värd nog att inte lämnas att sitta o vänta.

Så det jag arbetat på är att validera mig själv i allt detta och det är att rekommendera. Om ingen annan validerar dig gå ej under. Det viktigaste är att du validerar dig själv. DÅ blir du stark om de andra fortsätter att inte validera dig så kapa dem rakt av. Då får du även styrkan att lyckas att kapa bort ett visst klientel av människor ur ditt liv. Självvalidering och självrespekt ligger till grund för detta!

DU får mindre respekt än den du förväntar andra att visa så se till att inte tillåta något lägre än du förtjänar!

Idag är jag ypperligt tacksam att jag gör hälsosammare val och har arbetat upp min självrespekt och bara umgås med människor som inte utnyttjar andra.

Självinsikt. Du kommer ingenstans utan den. Utan den kommer du projicera över alla dina problem på andra.

Där har du hängt av dig ditt ok
Insett att du är värd att vila en stund
Slänger upp dina fötter på närliggande moln och betraktar världen

Där slutar du värdera. Att sluta värdera är att släppa kontrollen.
Du behöver inte förstå allt som andra gör hela tiden.
Försök att förstå ditt inre istället och varför du godkänner människor som inte är mer än energisugare i ditt liv. De åker snålskjuts på din färd. Släpp av dem vid nästa anhalt och spara på bränslet!
Försök att förstå dina beteenden

Ovan regnbågen

Där finner du kärleken till dig själv
Till andra och till världen

Där Finner du ditt lugn ditt hjärta och din lust.
De fanns där hela tiden
Väntade
På att du skulle finna tid och prioritera

På att du skulle
Tacka ja

Till meditationen
Och till nyckeln
Till din hälsa
Som den innebär

Namaste

vilka andra känner igen sig?

https://m.youtube.com/watch?v=53GIADHxVzM

Tänk på er senaste relation som inte gick bra. Eller kanske till och med hemskt dåligt!

Jag ser min som helt obalanserad jag må gjort min andel av knäppa saker men obalansen låg i att jag gav allt och var den som stod för 100% av underhållningen av relationen. Och satsade allt. Han satsade typ näst till inget. Hans liv ändrades nada. Jag visste inte ens om vad hans liv var pga att han var så paranoid och hemlighetsfull.

Detta fick jag även konfirmerat från fler än ett av hans ex som kontaktade mig via Fb av medkänsla antar jag.

Så hur ser ni på erat ex förhållande?

Skulle ni kunna beskrivs det som en film?

Mitt ex förhållande är en blandning av "Bitter moon", "eyes wide shut", "50 shades of grey" (utan romantik) och sova med fienden.

Mitt nuvarande förhållande är så lugnt romantiskt och glatt att jag inte kan hitta en film att jämföra det med. Alltså bra och helt utan drama. I am
Loving it ??

http://higherperspectives.com/wrong-person/

Brukar vara den som ler på foton.

Slutat med det nu!

En vecka rökfri och nikotinfri nu och färdigjuicad!
Ska börja knapra raw food idag :) och fortsätta dricka juice med såklart!

Har faktiskt mycket mindre ledvärk, sover bättre och såklart har ingen hosta.
Trots att jag samlar vatten pga snabb nikotinavgiftning så har jag inte gått upp i vikt snarare lite ner men tack och lov inte rasat mina kurvor är kvar yes!

Going strong !

"Mitt inledningstal från minnesstunden och ljusmanifestationen

I torsdags när jag satte mig ner med mina barn på 12 och 13 för att prata om vad som
hänt I en skola inte så långt härifrån där barn I deras ålder går.

Då skämdes jag lite faktiskt.

Och jag kände mig rädd.

Jag kunde inte lova mina barn att något sådant aldrig skulle kunna hända I deras skola. Jag som mamma kunde inte alltid vara där och skydda dem mot dumma människor.
Och jag kunde inte riktigt förklara varför människor skadar varandra på ett sånt sätt.

Men jag var tvungen att ta det samtalet med dem för att förbereda dem på vad som kommer pratas om I skolan dagen därpå.

Min tolvåring var den som blev mest arg och ledsen över vad som hänt och bitter. Hon uttryckte sig med en frustration och sa ? Ni vuxna ni sätter regler hur vi barn ska bete oss mot varandra. I skolan tjatar ni om det hela tiden.Man ska inte skada andra, man ska dela med sig, alla är lika värda osv. Men ni då? Ni krigarbråkar och behandlar varandra illa hela tiden. Och inte hjälper ni varandra heller.

Jag tycker vuxna suger!?

Det blev ett samtal kan jag säga.

Men jag håller med henne.
Vuxna suger!

Jag tycker vi ska ta den kritiken och göra något konstruktivt utav den.

Vi är många här som absolut inte skulle vilja skada andra eller kriga eller som ens bryr sig vilken religion, sexuell läggning, hudfärg någon annan har. Men det finns tillräckligt många därute som faktiskt har ett problem med detta och som inte har något emot att skada andra pga vad de själva tycker.

Hur vi andra står upp emot och ifrågasätter dessa ?rasister? och deras människohat. Det är det som avgör om vi suger som vuxna och medmänniskor eller inte. Våran tystnad förstör hela synen av vad våra barn ser oss vuxna som tyvärr. Hur våra barn ser vårat samhälle.
Och det som vi visar nästa generationen just nu är att vi faktiskt suger!

Vi är här idag för att hedra de som dog, de som skadades och de som traumatiserats av attacken I torsdags I Trollhättan. I en helt vanlig skola. En skola med barn som ska skyddas av oss-....vuxna.
Våra tankar går till de anhöriga.

Lavin som försökte skydda sina elever fick sätta sitt liv till. Han stod upp. Och för det hedrar vi honom. Han blev inte bara ett offer, han blev en hjälte av stora proportioner. Han förtjänar all heder för det. En äkta medmänsklig och modig människa som gick förlorad.

Om hans död lärde oss något så var det att stå upp för våra medmänniskor. Att en människa kan göra stor skillnad.

Många är vi som inte vill någon annan illa och många är vi som är emot rasism och diskriminering. Men många av oss håller tyst om detta och vi ställer oss inte riktigt upp och klagar över att rasism och hat mer och mer sprids över vårat land. Vi tror det försvinner av sig självt el att detbara blir värre om vi slår tillbaka. Vi tror att vi inte kan göra någon skillnad.

Men det kan vi visst det. Var och en av oss som gör våra röster hörda kan göra skillnad.
Främst kan vi visa nästa generation vad som är humant, solidariskt och medmänskligt.
Och vad som inte är det.

Jag stod här för fem år sedan och talade under Fackeltåget mot att SD skulle inträda riksdagen. Då tyckte alla att det var hemskt att vi skulle få in dem I riksdagen. Jag talade om normalitetsprocessen och ifrågasatte vart vi skulle stå om några år.
Och här är vi idag , fem år senare och SD har vuxit, de anses lite mer rumsrena, vi har ?accepterat? att de är en del av riksdagen och även om vi inte gillar dem så verkar det som att vi hoppas att de ska försvnna av sig själva. Vi har normaliserats. Vi har tystnat.

Tystnad
är ett brott mänskligheten

Så sluta vara bekväma. Bli jäkligt obekväma om så behövs.

Alla förtjänar ett värdigt liv. Att man råkar födas I ett rikt land ger en inte större värde.

Det ger en dock en större möjlighet att hjälpa andra medmänniskor.
Det ger ett större ansvar till att visa ödmjukhet.

Rasism bygger på rädsla. Och rädda människor är farliga människor. De kan hitta på nästan vad som helst. De bränner ner flyktingboenden, de hugger ner barn och vuxna I en skola.
Och de kan gå längre än så.

Vi har inte längre råd att hålla oss tysta och bekväma.

Vi kan visa våra barn, vårat lands framtid.

Att vuxna inte suger."